I maj 2024 antog Europeiska unionens råd formellt direktivet Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), som kommer att införa obligatoriska krav på due diligence avseende hållbarhet och mänskliga rättigheter för många företag som är baserade i eller bedriver verksamhet inom EU.
CSDDD är tänkt att träda i kraft den 25 juli 2024. Även om tröskeln för vilka bolag som omfattas har sänkts jämfört med det ursprungliga förslaget, kommer CSDDD fortfarande att få omfattande konsekvenser för de bolag som omfattas av direktivet.
Vem påverkas?
I stort kräver CSDDD att företag, deras dotterbolag och deras partners i leverantörskedjan uppströms och nedströms ska "upphöra med eller minska sin negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljön". Det godkända direktivet gäller både företag inom och utanför EU.
EU-företag och moderbolag med mer än 1.000 anställda och en årlig omsättning på mer än 450 miljoner euro i världen kommer att vara den största gruppen som påverkas. EU-kommissionen uppskattar att cirka 6.000 stora aktiebolag och handelsbolag inom EU faller inom denna kategori. Företag utanför EU som genererar mer än 450 miljoner euro i årsomsättning inom EU måste också följa CSDD. Enligt kommissionens uppskattning kommer detta att påverka ytterligare 900 företag.
Mikroföretag och små och medelstora företag (SMF) omfattas inte av de föreslagna reglerna. Det finns dock stöd- och skyddsåtgärder för små och medelstora företag som indirekt kan påverka dem som affärspartner i värdekedjor.
Viktiga krav
Genom CSDDD införs en skyldighet för företag att identifiera och hantera "faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter och negativ påverkan på miljön". Företagen måste inte bara identifiera och hantera dessa effekter i sin egen verksamhet, utan även i "sina dotterbolags verksamhet och sina affärspartners verksamhet i deras verksamhetskedjor". Advokater från White & Case LLP förklarar att detta innebär att företag kommer att vara ansvariga för due diligence över sina dotterbolag och affärspartners i tidigare led när det gäller produktion av varor eller tillhandahållande av tjänster, samt över sina dotterbolag och affärspartners i senare led när det gäller distribution och lagring av produkten.
Förutom att genomföra riskidentifiering och bedömning av hur verksamheten kan påverka mänskliga rättigheter och miljö negativt, måste bolagen också vidta åtgärder för att förebygga och mildra den negativa påverkan som de upptäcker. Efter den inledande bedömningen ska bolagen kontinuerligt följa upp hur effektiva deras processer är och lämna årliga rapporter så att intressenter kan utvärdera bolagets engagemang för hållbarhet.
Direktivet kräver också att bolagen tar fram och implementerar en klimatomställningsplan i linje med Parisavtalet om klimatförändringar.
Förutom ett ökat ansvar för den egna verksamheten kan företag också drabbas av kännbara återverkningar om de avsiktligt eller av oaktsamhet inte följer CSDDD. I vissa fall kan tillsynsmyndigheterna utdöma böter på upp till fem procent av ett företags globala nettoomsättning under föregående räkenskapsår. CSDDD inför också civilrättsligt ansvar för skador som orsakas av att ett företag bryter mot sina skyldigheter att visa tillbörlig aktsamhet, vilket innebär att företaget måste kompensera eventuella offer fullt ut. Enheter kan också uteslutas från offentliga anbudsförfaranden och upphandlingar inom EU.
Blickar framåt
Efter den 25 juli 2024 kommer medlemsstaterna att ha två år på sig att införliva CSDDD i nationell lagstiftning. CSDDD kommer att tillämpas stegvis med början 2027 på de större företag som har 5 000 anställda eller fler. Det kommer att tillämpas på den sista gruppen, de minsta företagen och alla franchisegivare och licensgivare, den 26 juli 2029.
Medlemsstaterna måste uppfylla minimikrav på harmonisering för CSDD, så nationell lagstiftning som skapas vid införlivandet av CSDD kan inte sänka skyddsnivån och befintlig nationell lagstiftning kan inte heller sänkas om skyddsnivån är högre än den som erbjuds av CSDD. Flera medlemsstater, däribland Tyskland, Frankrike och Norge, har befintlig lagstiftning om tillbörlig aktsamhet. Eftersom CSDDD-bestämmelsen tillåter medlemsstaterna att införa strängare skyldigheter eller ett bredare tillämpningsområde för företagens due diligence-skyldighet, är det möjligt att andra medlemsstater kommer att införa sin egen lagstiftning. EU-kommissionen hoppas dock att de nya reglerna kommer att skapa en enhetlig rättslig ram och jämna ut spelplanen för företag i hela EU.
Under de senaste åren har EU prioriterat lagstiftning om due diligence för att skydda mänskliga rättigheter och miljön, vilket vi har sett i bland annat avskogningsförordningen och förordningen om tvångsarbete. Lagstiftarna utökar också företagens ansvar för produkternas hela livscykel, inklusive deras partners och leverantörers aktiviteter. Företagen bör ta tillfället i akt att granska sina befintliga ramverk för due diligence och riskbedömning, inte bara för att säkerställa att de följer lagstiftningen utan också för att ligga steget före eventuella framtida krav. Dessutom bör de vidta åtgärder för att säkerställa att andra företag som de gör affärer med vidtar samma försiktighetsåtgärder.
Sedgwick Brand Protection, som är betrodd av världens ledande varumärken, har hanterat mer än 7 000 av de mest tidskritiska och känsliga produktåterkallelserna i över 100 länder och på över 50 språk under 30 år. Om du vill veta mer om våra lösningar för produktåterkallelser och sanering, besök vår webbplats här.
Etiketter: Varumärke, Varumärkesskydd, Varumärken, Efterlevnad, Europa, Europeiska unionen, lagstiftning, reglering, reglering, Rättslig, Risk, Carrier